FilmStjärnor

Historien om Rin Tin Tin

Rin Tin Tin´s namn är förknippat med historien om Schäfern och där man likaså har den äldsta oavbrutna blodslinjen med 103 års uppfödning.

Den första Rin Tin Tin var endast 10 dagar gammal när Korpral Lee Duncan krävde att hans bataljon i Lorraine, Frankrike skulle kontrollera en bombad kennel under första Världskriget. Vad han fann denna ödesmättad dag den 15 September 1918, var en Schäfertik med sin valpkull, hundarna var dom enda överlevande efter bombningen, Betty och hennes fem valpar.

Duncan valde ut två valpar, en hane och en tik och en annan ur bataljonen tog med sig tiken när dom återvände till basen. Fem månader senare var det ironiskt nog bara de två valparna som Duncan hade valt som levde. Han namngav dom efter en mager fransk valp som  Amerikanska soldaterna fått som lyckomaskot. Hane fick heta Rin Tin Tin och tiken Nannette.

Duncan tränade dom på det sätt han hade sett tyskarna gjort under kriget. Han var mycket imponerad av deras medfödda kapacitet och ville lära dom mer. Han fick vetskap om att chefen för tysklands kennlar hade tillfångatagits av Amerikanarna och beslöt att besöka honom i fängelset, bara för att lära sig mer om den tyska Schäfern.

När kriget var över ordnade Duncan så att han kunde ta med sig valparna till Amerika och till sitt hem i Los Angeles. Han tilläts att ta valparna ombord på det fartyg som skulle transportera dem till New York, en resa på 15 dagar. Under resan blev Nannette sjuk och febrig och när Duncan kom fram till New York var hon mycket sjuk.

Eftersom han hade ett brinnande intresse för uppfödning, kontaktade han Mrs. Wanner i New York, som på den tiden var den mest erkända uppfödaren på Schäfer i U.S.A. Hon erbjöd sig att ta hand om Nannette och försöka bota hennes sjukdom, men innan Duncan’s tåg till Kalifornien hade kommit var hon död. Mrs. Wanner, förstod Duncan’s förkärlek till uppfödning och skickade honom sin finast tikvalp för att ersätta Nannette.

Att äntligen var hemma och med ett krig som var över, återgick Duncan till sitt jobb som lagerarbetare och fritiden ägnade han till att träna sina hundar. Han besökte ofta hunduppvisningar med sin Rin Tin Tin.

På 1922 års show, slog Rin Tin Tin ut alla med sina imponerande kapacitet att hoppa. Darrell Zanuck som såg det hela, frågade om han med sin nya kamera som kunde ta rörliga bilder fick filma det hela. Han erbjöd Duncan 350 dollar för att få filma hunden. Duncan accepterade och visste redan då att detta skulle bli hans framtid, att ha med sina hundar på film.

Duncan gjorde att filmförslag och kontaktade nästan varje filmstudio i Hollywood med sina hundar och manuset. Tyvärr var ingen filmstudio intresserad, men han var helt övertygad om att det skulle gå och vägrade  att ge upp. Han visste att Rin Tin Tin var speciell.

Till slut kontaktade en studio honom som kallades “poverty row” där han fick se hur ett filmteam försökte att filma en sekvens med en varg utan att det fungerade. Han slog vad med filmteamet att hans hund kunde utföra scenen på en enda tagning. Han lyckades till slut att övertala dom och fick tillåtelse att göra scenen med Rin Tin Tin. Voila, scenen lyckades på första tagningen och man behöll honom för att göra resten av filmen “Man From Hell’s River.”

Film blev en succé och Rin Tin Tin gjorde sensation. Publiken älskade honom för hans hjältemodiga insatser.

Rin Tin Tin gjorde hela 26 filmer för Warner Brothers före sin bortgång den 10 August 1932. Han har erkänts för att vara den som räddade studion från ruinens brant efter stumfilmens slut.

Med sin spikraka karriär hos Warner Brothers fick han 10,000 beundrarbrev i veckan och låg högst på Hollywoodtoppens stjärnlista.

Rin-Tin-Tin hade egna biobijetter

När Rin Tin Tin helt oväntat dog var det inte bara Duncan som sörjde honom, hela filmstudion saknade honom och hade mist sin främsta stjärna.

Duncan hade fött upp flera avkommor efter Rin Tin och hade behållt en valp som han kallade Junior. Till skillnad mot Duncan, var Junior en vek hund, men till utseende lik sin far och hade inget val annat än att fullfölja den roll hans öde givit honom. Filmstudion bestämde att göra en ny film och gav Duncan uppgiften att träna Rin Tin Tin´s son.

Under sin turné 1933, var Rin Tin Tin den första hunden som med eget flygplan, besökte sina fans över hela Amerika.

När andra Världskriget bröt ut ville Duncan åter tjäna sitt land, men på grund av en skada under första Världskriget fick han inte ta värvning. Så han gjorde det näst bästa, han föreslog U.S.A´s Arme att börja träna hundar för militärt bruk. Efter flera avslag kom till slut överenskommelsen om att upprätta ett träningsläger för mititärhundar i California. Duncan och Rin Tin Tin III blev huvudtränare för Camp Hahn.

Under krigstiden hade Duncan och Rin Tin Tin III – som var en officiell soldat med sitt idnummer tatuerat på benet – tränat mer än 5,000 hundar och deras förare för militär tjänst. När kriget var över sägs det att Duncan omtränade många återvändande hundar och gjorde allt för att utplacerade dem som familjehundar.

Duncan´s uppfödning har genererat i många Champion och människor från hela välden har velat haft valpar från hans kennel, men bara en av alla uppfödare har fullföljt hans linjeavel för kommande generationer. Det var 1956 som Jannettia Brodsgaard Propps kontaktade Duncan om en valp till hennes uppfödningsprogram. Hon och Duncan talades ofta vid och slutligen den 5 Juli 1957 anlände en son till Rin Tin Tin IV son till Houstons flygplats, Texas.

”Rinty” som han kallades på Bodyguard Kennel skulle börja att användas i avel när det upptäcktes att Duncan led av benmärgscancer.

Duncan dog 20 September 1960, men hans hundars blodslinjer har gått i arv från Rin Tin Tin till att hamna i goda händer hos Ms. Propps och hennes Bodyguard Kennel.